Så fungerar Bitcoin
Blockkedjan, mining, nycklar och halveringar – här är tekniken bakom Bitcoin, förklarad så att den går att förstå utan teknisk bakgrund.
Blockkedjan – en delad transaktionslogg
Kärnan i Bitcoin är blockkedjan: en offentlig logg över samtliga transaktioner sedan starten 2009. Loggen är uppdelad i block, där varje block innehåller ett antal transaktioner samt en kryptografisk hänvisning till föregående block. Hänvisningarna gör att blocken bildar en kedja – ändras något i ett gammalt block bryts kedjan och manipulationen upptäcks direkt.
Loggen finns inte på en central server. Den lagras i tusentals kopior av frivilligt drivna datorer – noder – världen över, som var och en kontrollerar att alla transaktioner följer reglerna. Det är detta som gör att ingen enskild aktör kan ändra historiken eller skapa bitcoin ur tomma intet.
Nycklar, adresser och ägande
Att äga bitcoin betyder att kontrollera en privat nyckel – en hemlig kod som krävs för att signera transaktioner. Ur den privata nyckeln härleds adresser, som fungerar ungefär som kontonummer: du kan tryggt dela en adress för att ta emot betalningar, men den privata nyckeln får aldrig lämna din kontroll.
Detta är Bitcoins mest grundläggande säkerhetsregel: den som har nyckeln har pengarna. Det finns ingen kundtjänst som kan återställa en förlorad nyckel och ingen som kan häva en signerad transaktion. Läs mer på sidan Förvaring.
Mining – så bekräftas transaktioner
Nya block skapas genom mining. Miners är datorer som samlar ihop väntande transaktioner och tävlar om att lösa ett beräkningsproblem baserat på hashfunktionen SHA-256. Den som först hittar en giltig lösning får lägga till nästa block och belönas med nyskapade bitcoin plus transaktionsavgifterna i blocket. Metoden kallas proof of work.
Poängen med tävlingen är inte beräkningen i sig, utan att den gör det extremt dyrt att fuska. Att skriva om historiken skulle kräva mer beräkningskraft än resten av nätverket tillsammans. Ett nytt block skapas i genomsnitt var tionde minut; nätverket justerar automatiskt problemets svårighetsgrad ungefär varannan vecka så att takten hålls, oavsett hur många miners som deltar.
Halveringar och taket på 21 miljoner
Belöningen till miners halveras vart 210 000:e block, vilket motsvarar ungefär fyra år. Vid starten 2009 var belöningen 50 bitcoin per block. Halveringar har därefter skett 2012, 2016, 2020 och 2024. Halveringarna gör att nya bitcoin tillkommer allt långsammare, och den totala mängden närmar sig gradvis taket på 21 miljoner – som enligt protokollets nuvarande regler nås omkring år 2140. Därefter ersätts blockbelöningen helt av transaktionsavgifter.
Vem bestämmer över Bitcoin?
Ingen enskild part. Reglerna upprätthålls av att alla noder kontrollerar samma sak; en regeländring får bara genomslag om nätverkets deltagare frivilligt väljer att köra den. Mjukvaran är öppen källkod som vem som helst kan granska. Denna tröghet är avsiktlig – det är svårigheten att ändra reglerna som gör löftet om 21 miljoner trovärdigt.
Vanliga följdfrågor
Kan Bitcoin kopieras?
Mjukvaran kan kopieras – det har gjorts många gånger i form av andra kryptovalutor. Men en kopia får inte med sig Bitcoins nätverk av användare, miners och infrastruktur, och det är nätverket som utgör värdet.
Kan Bitcoin stängas ner?
Enskilda länder kan begränsa handel och användning inom sina gränser, men nätverket i sig saknar central punkt att stänga. Så länge noder och miners är i drift någonstans i världen fortsätter kedjan.
Vad händer om jag skickar till fel adress?
Transaktionen kan inte återkallas. Når den en adress vars nyckel ingen kontrollerar är pengarna förlorade. Kontrollera därför alltid adressen noggrant före sändning – se Säkerhet.